Spretigt

Foto  Bertil Adania

Om jag vill ha något av någon annan, en sak eller en tjänst, så vet jag - och ni också - ungefär hur vi ska bete oss.
Generellt handlar det om att visa upp sej från sin bästa sida.
Kanske till och med smöra lite i lagom strategiska doser.

Vill lille Pelle ha något av jultomten på julafton så vet han att han borde ha varit snäll hela föregående år för annars kan han bli föremål för jultomtens godtycke.
Detta gäller naturligtvis alla som tror på tomten...

Vill Greta höja upp sitt betyg i svenska så vet hon att hon måste lägga manken till och plugga.

Vill palestinierna ha något av Israel så vet de --- nej de verkar inte veta någonting alls om hur man ska bete sej för att göra motparten välvilligt inställd och gå med på de framförda önskemålen.

Vad gör de i stället?
De visar sej från sin allra sämsta sida och naturligtvis svarar Israel med ointresse eller avslag.
Det är helt enkelt så det fungerar här i världen.

Till råga på allt så har palestinierna urusla rådgivare som inte förklarar för dem hur lagen om orsak och verkan fungerar.
Alla verkar rädda för att ge palestinierna råd om det skulle innebära att de måste förändra sina attityder för då kan rådgivarna i värsta fall bli betraktade som rasister.
(Vem beskylls inte för att vara rasist i dessa dagar?
Möjligen någon som inte säger något, inte skriver något och absolut inte gör någonting).

Om det omöjliga skulle inträffa att Margot Wallström sa till Abbas att nu får du nog skärpa dej och visa lite god vilja så hade hon inte längre passat in i Sveriges nuvarande regering.
Hon skulle förmodligen bli kallad rasist, islamofob och en massa andra dagsfärska markörord för  - det vet ju alla - ingen har rätt att under några som helst omständigheter rikta minsta lilla pyttekritik mot palestinierna.
Vad alla gör är i stället att svälja allt med hull och hår.
Om någon mot all förmodan inte sväljer allt med hull och hår så hamnar denna person ofelbart i rasistträsket.
Det är så det fungerar i dessa underliga tider.

Synd på Abbas för hade hans rådgivare haft åtminstone en gnutta civilkurage så hade han kanske vid det här laget haft något att visa upp för sina landsmän.
Han hade med rättmätig stolthet i rösten kunnat säga till dem att det här har jag åstadkommit efter att ha följt normala medmänskliga regler.

En annan tanke som dyker upp är att Abbas kanske inte alls vill ha något av Israel, i varje fall inte om han då skulle vara tvungen att bete sej civiliserat?
Det är inte alls säkert att Abbas vill ha det som Obama och Wallström tror han vill ha.
Är det ingen mer som tvivlat på att Abbas verkligen vill ha det han säger att han vill ha?
En stat i fred med Israel där Abbas tar på sej alla ålägganden som kännetcknar en nationell statsbildning?

Nej mina vänner, det är inte det som Abbas vill ha och det är därför han inte bryr sej det minsta om att försöka uppföra sej hyfsat.
Han vill bli ihågkommen som revolutionären som duperade en hel värld efter att ha tillbringat några lärorika decennier vid Arafats fötter.
Han har duperat alla som valt att låta sej duperas.
Att följa med Abbas-strömmen ses som ett bättre alternativ än att bli betraktad som intolerant - en prog-liberals och en socio-kommunists värsta mardröm.

Det är alltså inte så att Abbas inte följer spelreglerna.
Han både kan dem och följer dem men eftersom hans målsättningar inte är samma som världssamfundets så uppfattas hans beteende som både spretigt och ologiskt.
Vilket det naturligtvis också är.
Vi hörs.

Läs även andra bloggares åsikter om Abbas, palestinierna, Margot Wallström, ...