Magi eller grisen i säcken

Det har gått troll i uttrycket ’tvåstatslösning’.
Magi eller möjligen ren slöhet?
Om denna tvåstatslösning skulle förverkligas hur många är införstådda med vad som skulle komma ut på andra sidan?
Inte de ropar högst i alla fall.

Som någon uttryckte det – hela världen vill ha en tvåstaslösning – men vad en sådan lösning skulle innebära är mindre intressant.
Det verkar som om man tror att får man bara sin tvåstatslösning faller alla andra pusselbitar också på plats..
Iran kommer av bara farten att skrota sina långdistansraketer med eller utan kärnvapen och förnodligen tror man också att semestervädret blir kanonbra - bara man får sin tvåstatslösning.

Tänk efter – finns det någon som sett några ansatser i det palestinska samhället till en början på ett statsbyggande?
Har de börjat förbereda sin befolkning för ett freds-och försoningstänkande och slutat kalla sina grannar för apor och svin?
Kommer årets sommarläger att bli uppkallade efter arabiska sporthjältar i stället för att som vanligt ge dem namn från hjältemartyrernas växande skara.
Blir det lovligt att lära ut att ordet kompromiss inte är liktydigt med högförräderi?

Jag skulle vilja påstå att i nuläget pracka på Abbas en stat vore lika illa som att låta en treåring gå ensam till dagis och lika ensam passera fyrvägskorsningen under rusningstid.
Om det går vägen beror det inte på kunskap och skicklighet utan på ren tur.

Förresten – vem är det som ska ha en stat.
Abbas palestinier i Ramalla med omnejd antar jag.
Vad är det egentligen för fel på den palestinierbefolkade staten Jordanien och den relativt nybildade palestinska hamasstaten i Gaza?
Hur många stater anser de sej behöva egentligen?
En stat för var riktning i det palestinska samhället?

Jag bara jämför – tänk om israelerna skulle kräva en stat för Likudmedlemmar och en annan för Kadimafolket?
Kanske en stat för de religiösa och ytterligare en för de något mindre religiösa?
Låter det som en vettig utveckling?
Well...

Den soppa palestinierna tillrett för sej själva får de allt reda upp på ett anständigt sätt innan de börjar kräva några insatser av omvärlden.
Ska man bygga en stat har man varken tid, ork eller intresse av att bråka och ha ihjäl varandra.
Israel har också vissa krav på palestinierna efter utrotningskriget de levererat under decennier med större eller mindre intensitet.
Att köpa grisen i säcken är inte aktuellt – vad Obama än säger.

När det gäller Iran är Obama beredd att prova nya, fräscha initiativ men när det gäller palestinierna är han ärkekonservativ.
Vi hör honom upprepa samma gamla förlegade drapa om den katastrofalt misslyckade tvåststslösningen som inte handlar om något annat än att gå som katten kring en het gröt.
Så länge man mumlar ’tvåstatslösning’ behöver man inte närma sej obehagligheter som grundorsakerna till konflikten och kan lätt slira förbi naturlagarna om sådd och skörd.
Bortkollrad är också den arabiska oförsonligheten med sin ’allt-eller-inget-modell’ i skuggan av hat och hot och dess logiska konsekvens – terrorism.

Att ligga lågt med en tvåstatslösning tills läget klarnat i de palestinierbefolkade områdena och tills vi vet hur många stater palestinierna tänkt sej i slutändan(!) är en ganska rimlig och egentligen mycket blygsam begäran.

tvåstatslösning, Iran, långdistansraketer, semesterväder, statsbyggande, hjältemartyrer, högförräderi, Abbas, rusningstid, Ramalla, Jordanien, Gaza, palestinier, utrotningskrig, Obama, ...

BLOGGPÄRLOR:
Israel i Sverige: Jerusalemdagen och den andra sidan
MXp: Netanyahu "dansade runt utan att använda terminologin"

MEDIA:
SvD DN DN P VG