24 december 2016

Obama "kom ut"

 Foto  Bertil Adania.
Kommentar till bilden.
Allt som sker i det fördolda är inte lika trivsamt som det som döljs i gräset på fotot av Bertil Adania.



Detta är inte politik.
Detta är hämnd.
Hat och hämnd.

Frågan är om ledaren för världens mäktigaste nation bör ägna sej åt sådant?
Jag kan till och med sträcka mej så långt som att det är bättre med golf än att lägga kraft på att spotta och fräsa mot misshagliga individer, folk och länder.

Obama - inte USA - lade ned sin röst i FNs säkerhetsråd till förmån för destruktiva krafter.
Dessutom kan inte Obama komma över att han själv tvingas bort från sitt jobb medan Netanyahu fortfarande sitter kvar.

På ett sätt har Obama varit väldigt konsekvent i sina ageranden, han har dessutom varit väldigt bra på att svepa in sina motiv i slöjor av retorik.
Det sägs att Obama ringde upp Abbas på dag ett av sin presidentperiod och lovade att fixa allt han ville ha fixat.
Om du vill se facit av Obamas presidentperioder så ser du det tydligast i Mellanöstern.
Efter att Obama varit och petat både här och där så finns det inget land som fått det bättre medan de flesta länder fått det katastrofalt sämre.

I dag med mindre än en månad kvar på jobbet uppfyllde Obama sitt löfte till Abbas.

Det är ju ett välkänt faktum att Netanyahu inte alla gånger spelat efter Obamas pipa men när han gått sin egen väg så har det varit när han haft kniven mot strupen.
Ren självbevarelsedrift.
Nu vet vi att Obama aldrig kommit över detta.

Just för att de flesta amerikanare har sunda instinkter så är jag förvånad över att de låtit Obama hållas - helt frånsett hans ageranden mot Israel.
Han har fått större delar av världen att skratta åt den amerikanska ledningen och av den respekt de tidigare åtnjöt finns idag bara fragment kvar.

Nu under Obamas sista veckor har alla fördämningar brustit.
Han sätter så många krokben han kan för Trump, friger fångar på löpande band, styr och ställer med oljeborrning till havs och tillsätter tvivelaktigt folk i viktiga positioner som Trump kommer att ha problem med att eliminera.

Sist men inte minst har han gett tillbaka mot Netanyahu och Israel.
Brave boy.
Det han inte lyckades åstadkomma med hjälp av argument och resonemang har han nu fått igenom med maktutövning.
Jovisst - makt korrumperar, hos vissa individer mer än hos andra.
Förmodligen sover Obama bättre i natt än på länge för hämnden är som bekant ljuv.

Den här säkerhetsrådsresolutionen kan bli knepig för Israel att hantera men jag är inte orolig eftersom israelerna är kända för att vara uppfinningsrika och kommer säkert att klura ut något som kompenserar de fega orden.

Obama kom alltså ut i går.
Han kom ut som en fullfjädrad judehatare och Israelhatare.
Good for him.
Inte för att vi inte var medvetna om detta faktum tidigare men nu ligger korten på bordet och vi vet vad vi har att rätta oss efter.

En sak är dock säker, den kippande så kallade fredsprocessen har fått ännu större andningssvårigheter.
Hur kan någon vettig människa tro att Israel skulle bli på bättre humör efter att ha blivit stampat på och vilja göra (ännu fler...) eftergifter till palestinierna?
Det fattar väl varje normalt funtad människa att så inte är fallet.

Vad återstår då?
Tvång och ännu mera tvång.
Tvång som gäller bara ena parten - Israel.

Kommer då tvång att föra något lyckosamt med sej?
Gissa tre gånger.
Vi hörs.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ...


25 november 2016

Rönnbären är surare än vanligt


Kan man annat än förundras över USA i dessa dagar?
Är det bara småungar som bebor landet?
Småungar som aldrig tidigare fått ett nej.

Före valet var det något ljushuvud som utmanade Trump och ville han skulle lova att respektera valresultatet hur det än blev.
Trump undvek elegant ett ställningstagande och så var drevet igång.

Hur vågar han störa en fridsam övergångsperiod mellan den gamla och den nya regeringen?
Hur vågar han utmana en mångårig tradition?
Hur vågar han göra vad han själv anser vara bäst och inte bara vad andra säger till honom att göra?

Valet hade sin gång, segertal hölls och en ny dag bröt in.

Det tog några timmar att organisera sej och att få igång den cetrala plakattillverkningen men sedan var det full fart.
CNN var på plats och livet lekte.
Provokationerna blev grövre och alltmer våldsamma för de visste att CNN ville se blod.
Natt eller natt var uppviglarna på plats och visst kan man offra lite nattsömn bara lönen är bra.

Åter till tiden före valet.
Då blev Trump både reellt och virtuellt jagad för att han möjligen inte var beredd att acceptera valresultatet innan han förvissat sej om att allt gått rätt till.
Nu efter valet så har demokraterna brutit alla fördämningar när de inte bara förbannar valresultatet utan också tar lagen i egna händer.
Gråt och tandagnisslan förstärks av knytnävar och hot.
Allt i en salig "demokratisk" röra.

Jomenvisst - rönnbären är verkligen sura.

Fråga.
Var det någon som före valdagen hörde eller läste något om att det urgamla systemet med elektorer borde skrotas?

Inte ett ord.

Efter valet när demokraterna famlade efter första bästa syndabock så kom de ihåg elektorssystemet.
Där har vi boven.
Kör hårt.

Förstår de inte att de hade varit betydligt trovärdigare om de iscensatt den diskussionen före valet?
Alla andra förstår det i alla fall.
Nu handlar det bara om rönnbär.

Elektorssystemet är något som författarna till konstitutionen utarbetade för att även glesbygden skulle få information och möjlighet att påverka.
Lite omständigt kanske men systemet har visat sin bärkraft genom att ha överlevt alla val under alla år.

Låt oss säga att (vilket inte går att genomföra) demokraterna i morgon får igenom att endast en man - en röst ska avgöra vem som blir president.
Då skulle förmodligen Clinton vinna såvida man inte på allvar börjar kontrollera de miljontals valdeltagare som misstänks för olika typer av valfusk.
Långt ifrån alla stater kräver fotolegitimation.

Nu skyndar vi fram till nästa val om 4 år och då antar vi att - hör och häpna -  republikanerna får flest enskilda röster.
Hur ska ni då ha det kära demokrater?
Ska ni då återinföra elektorssystemet?

Jag bara frågar.

Någon skrev att demokraterna har inte varit så här sura sedan republikanerna tog ifrån dem deras slavar.
Det var länge sedan, 6 december 1865 för att vara exakt, då Georgia som sista stat ratifierade det trettonde tillägget i konstitutionen.

Nu är det dags igen.
Demokraterna varken upprätthåller en lugn övergångsperiod som de krävde av rebublikanerna eller visar respekt för kittet som håller staterna samman.
Åtminstone inte efter valet...

Räven vill komma in här på slutet och berätta att han tycker att rönnbären är ovanligt sura just nu.
Vad månne detta nu beror på?
Vi hörs.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ...


12 november 2016

Leonard och jag




Leonard Cohen och min relation går ganska många år tillbaka.
Visst har jag haft konkurrens men vår relation var alltid passionerad.
Att Leonard själv inte var informerad hör naturligtvis till saken men är inte avgörande.
Det var alltid Leonard och jag.

Det hela utvecklades stegvis.
Först blev jag attraherad av hans röst som man vid första åhörandet kanske vandrade förbi men lika säkert återvände till.
Man kunde inte riktigt förstå om det handlade om poesi eller sång men resultatet var bedövande.
Lågmält men bedövande.

Sedan märkte jag att Leonards musikslingor både oroade och värmde.
Ingen plats för analyser eller kritiskt tänkande, bara melodier som brann.
De steg till ett frustande fortissimo, som ett pukslag i själen, för att via ett intagande diminuendo utmynna i en smekande bris.

En dag tittade jag lite närmare på hans skivomslag och ut ramlade texterna.
Marianne, I'm your man och alla de andra.
Jag började läsa och det var så vackert. 
Så djupt, så rent och så otroligt vackert.
Hallelujah, vackast av alla.
Jag hade aldrig förr upplevt vad poesi kunde ge en frusen vandrare innan jag upplevde Leonards texter.

Nu var scenen satt.
Musiken och texterna var på plats.
Vad som återstod var att sätta samman dessa element.
Det behövdes nu inte för de var redan sammanflätade till en enhet, en organism.
Musiken blev poesi och texterna blev musik.

Den sista punkten i Leonards och min historia var hans framförande.
Det låter mer heltäckande på engelska – performance.
Leonard Cohen behövde inga discobollar och inga dansare – han bara sjöng.
Han stod rakt upp och ner och sjöng och det var det enda man behövde.
Det var nog.
En ganska kort och oansenlig man framför mikrofonen, allt annat var betydelselöst.
Han sjöng och publiken sjöng med.
En del log medan andra grät och alla fick med sej något som skulle fortsätta att leva i den personens inre.  

Leonard Cohen avled men så länge vi talar om honom och sjunger hans sånger så finns han.
Någonstans.


Läs även andra bloggares åsikter om ...

Svårt för att fatta

Foto Bertil Adania

Ibland undrar jag om jag inte är klokare än alla politiker tillsammans...
Jag tycker inte alls det är konstigt att Trump vann valet, politikerna själva hade ju iscensatt utgången.
Trump hade bara att följa en lättavläst snitslad bana.

Lyssnar ledarna i USA mer på Wall Street och Saudiarabien än på 'Gerry Gruvarbetare' så blir ju Wall Street och de saudiska prinsarna nöjda medan 'Gerry Gruvarbetare' blir allt mer förtvivlad.
Vissa dagar ordentligt arg.
När han orkar.

Fortfarande fattar politikerna ingenting.

Liknande fenomen ser vi också i Sverige.
När människor upplever att de folkvalda (sug på det ordet) inte tar hand om de svaga i samhället som utlovat var så blir de aningens irriterade.
Att Svea på hemmet inte längre får sin dagliga promenad och att MS-sjuke Erik får mindre assistanstimmar är ett kritiskt tecken på att samhället inte längre tar hand om sina svagaste.
Sundheten och livskraften i ett samhälle regleras bland annat av hur det uppfyller de mest utsattas behov men när detta engagemang fallerar brister en av de viktigaste basbjälkarna samhällsbyggandet.

Fortfarande fattar politikerna ingenting.

Varje gång svensk media publicerar en hatartikel om SD så rusar väljarsympatierna i höjden.
Varje gång.
Rutin.

Fortfarande fattar politikerna ingenting.

Missnöje, besvikelse och uteblivna förväntningar är också politik och folk är både missnöjda, besvikna och utan förväntningar.
Jag talar inte om etablissemanget som nogsamt sett till att få sitt på det torra utan om de som under decennier blivit upplärda hur de ska känna, tänka och bete sej.

När baklänges kullerbyttorna blivit tillräckligt många så harklar sej 'Gerry Gruvarbetare' i USA, sträcker på ryggen och börjar se sej om efter någon som talar hans språk.
Folk är utblottade och skäms för sin situation och behöver någon som är villig att föra deras talan.
Man är trött på att aldrig få vara med och fatta beslut och ännu tröttare på att vara de som tvingas bära konsekvenserna.

Fortfarande fattar politikerna ingenting.

Ungefär vid den tidpunkten dök Trump upp/ned från sina skyskrapor och 'Gerry Gruvarbetare' och hans kompisar upptäckte att de förstod vad han pratade om.
Bara det.
De var gråtfärdiga över att det verkligen fanns någon som med kraft bakom orden ville göra något åt deras situation.

Vad är det då som politikerna inte fattar?

Det kan kort sammanfattas med att folk i gemen inte är dumma.
Varför de som fortfarande inte fattar eller förstår sammanhangen är de mest högljudda kan jag dock inte förklara.
Kanske försöker de överbevisa sej själva?

Jag har naturligtvis ingen aning om huruvida Trump kommer att bli en bra president men jag vet att han idag är ett svar på massornas behov och massorna är det viktigaste i ett samhälle.
Det är vi.
Börjar Trump dessutom leva upp till förväntningarna så kommer han att bli buren av folkhavet och någonstans där kanske ljuset börjar gå upp för dessa vanligtvis så erbarmligt trögfattade.
Vi hörs.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ...



02 november 2016

FN tycker

Foto  Bertil Adania


FN tycker att Israel ska ge bort den del av Västbanken som tillföll Israel efter Oslo-avtalet som FN själv var med och signerade.
Hur kan det komma sej att en canadensare anställd av FN ensam dristar sej till att upplösa Oslo-avtalet?
Nu när han ändå är på gång så varför inte ge palestinierna hela Israel så är problemet ur världen en gång för alla?

Ska vi vara lite systematiska så borde vi åtminstone ta det i rätt ordning.
Grundförutsättningarna först.

Före "Oslo" fanns inte det självstyrande Palestinian Authority (PA) så bort med det.
Före "Oslo" fanns det inget erkännande av PLO av Israel så bort med det.
Före "Oslo" fanns inget åläggande för israelerna att samla ihop skattepengar som lämnas över till palestinierna så bort med det.

Listan kunde bli mycket längre men jag tror ni fattar idén.
Israelerna tog på sej många ålägganden vid Oslo-förhandlingarna för att kunna ge palestinierna en ärlig chans till självbestämmande men om nu Oslo-överenskommelsen är skrotad, käre canadensare, så har ju Israel inga skyldigheter längre.
Nu vet vi ju att den ursprungliga Oslo-tanken sprack ganska omgående (söndersprängda bussar m.m. - kommer ni ihåg?) men det är kanske en annan historia.

Plötsligt dyker det alltså upp en canadensare med lön från FN och börjar tycka.
Förresten han inte bara tycker, han beordrar.
"Israel måste"......
Israel måste ge palestinierna full kontroll av det och detta ------ därför att de saknar hopp ------
Han förklarar också decenniers våld med bristen på hopp.

Lägg märke till att han har full förståelse för att palestinierna brukar våld mot israeler men 'ge dem bara lite mera land så kommer de plötsligt att uppfyllas av hopp och glömma att mörda israeler' - eller hur nu hans tankekedjor ser ut?!
Ett förskolebarns resonemang är definitivt mera verklighetsförankrat.

Så om palestinierna fick ytterligare en bit land av Israel så skulle de få sitt hopp tillbaka och bli civilicerade människor.
Precis som i Gaza.

Israelerna lämnade över Gaza till palestinierna som illa kvickt valde att låta sej styras av en brutal terrororganisation.
De började strax både tillverka och samla på sej allt grövre vapen, inklusive raketer, och resten är historia.
Krig och ännu flera krig.

Att ge palestinierna mera land verkar alltså inte vara en riktigt genomtänkt idé så käre canadensare, åk hem till Canada, läs på din historia och gå sedan och tyck någon annanstans.
Även israeler lär av sina misstag och de vet vid det här laget att man inte ska vänta sej ett annorlunda resultat så länge man använder sej av samma gamla obrukbara idéer.

PS Canadensarens namn är Michael Lynk men det varken förstärker eller försvagar historien.
Vi hörs.






Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ...

01 november 2016

Top 11 ways Israeli elections are better




Benji Lovitt
It's just nine days until the US elections.
Are you ready for them to be over?
If you thought Israeli elections were bad, the last many months may have caused you to reconsider.
And what's so bad about Israeli elections anyway?



11. It's a national holiday in Israel. You can spend all day committing voter fraud without having to give your boss a fake doctor's note (and still have time to BBQ).

10. We don't need "I Voted!" stickers as incentives to throw the bums out of office. (We're too busy to vote them in.)

9. Without 50 different state governments it's much easier to rig an election.

8. Our entire election cycle is shorter than Christmas season at the mall.

7. The Russians can't hack into a cardboard box stuffed with pieces of paper.

6. The drama of debates is unnecessary. Have you seen a Knesset meeting?

5. The Holocaust survivors/pot legalization party is a far better alternative than Jill Stein.

4. We're experienced in electing people who will eventually go to jail.

3. There is no equivalent to "shy Trump supporters" because nobody here will give a shit what people think of you.

2. Wikileaks can't sway an election by intercepting government faxes.

And the number one reason Israeli elections are better than America's......

1. If you don't like the result, just wait a year. 


For a standup comedy show or program about Israeli society visit www.benjilovitt.com. 
Benji is performing this Tuesday night in Tel Aviv.





Läs även andra bloggares åsikter om , , , ...

30 oktober 2016

Demonregissören Hillary

Foto  Bertil Adania


Vintertid börjar i natt men jag är inte säker på att jag är redo för det.
Det kommer ju att vara en timma ljusare när det är dags att stiga upp och risken finns att man kommer att vara alldeles för pigg.
Dessutom har man ju fått sova en extra timma på natten så pigghetsfaktorn lär blir ytterligare förstärkt.
Det har ju redan blivit mörkare på kvällarna men i morgon kväll kommer det väl att vara kolsvart.
Vintersvart.

Varför gå tillbaka till vintertid när sommartiden var så mycket mänskligare?

Kommer ni ihåg år 2006 då palestinierna gick till val och Hamas vann?
Rena Brexitskräcken.
Ingen hade räknat med det stora terrorstöd som fanns bland palestinierna, inte Hillary Clinton heller.
När hon fick reda på valresultatet så sa hon så här:

"I do not think we should have pushed for an election in the Palestinian territories. I think it was a big mistake. And if we were going to push for an election, then we should have made sure that we did something to determine who was going to win".

Samma gamla Hillary redan år 2006.

Ringer det möjligen en liten klocka hos någon?
Kanske har ni hört Trump den senaste tiden basunera ut sin övertygelse om att det kommande valet kommer att avgöras genom valfusk.
"The election is rigged!" 
Vi har kanske smålett lite och tänkt att någon måtta får det väl ändå vara.

Nu när en av presidentkandidaterna är samma Hillary som ångrade att inte USA utsatte palestinierna för valfusk år 2006 så känns inte Trumps farhågor lika avlägsna.
Är man redo att valfuska en gång så är steget inte långt till att valfuska en gång till.

Frågan är således helt realistisk - kommer valet i USA att bli ett makabert skådespel där demonregissören heter Hillary Clinton.
Vi hörs.






Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ...